4 januari 2025
Dan före dopparedan slår paniken till…
Jag har en obetald faktura och är alltid noga med att hålla ordning på ekonomin.
Fram tills nu har jag fått hjälp av min bank att göra avtal med återkommande företag om
automatisk debitering. Men i ett fall har något hakat upp sig och nu sitter jag alltså med skägget
i brevlådan, dan före julafton.
Stirrar på fakturan och ser att där finns en ruta med några konstiga streck. Minns hur
kusinbarnet Spencer redan under vår gemensamma resa till Kina, för många år sedan, höll på
med sådana där koder och sin mobiltelefon.
Lyckligtvis har banken ett kontor dit man inte behöver boka tid i förväg. Jag åker dit och river av
en kölapp.
När det blir min tur räcker jag fram fakturan och undrar, med vädjande blick, vad som kan göras.
Att betala på ”gammaldags sätt” är, får jag veta, avgiftsbelagt.
– Men jag har en sådan där…vad heter det…telefonbank, lyckas jag få fram.
– Då kan Ni betala med den.
– Ja, men jag vet inte hur man gör…
Så mycket har jag i alla fall lärt mig, som att hur jag med personlig kod kommer in på
mobilbanken, som den väl också kallas, för att kolla saldo etcetera.
In med koden, alltså, och så visar jag för banktjänstemannen. Hen pekar på en av symbolerna
på skärmen och ber mig trycka på densamma.
– Nu kan Ni läsa av koden på fakturan med hjälp av mobiltelefonen.
– Jaha, men nej, Det här blir överkurs, jag klarar inte…
Jag försöker pressa in min pappersfaktura genom kassaluckan, och vädjar om hjälp. Men efter
över 28 år i Tusen Sjöars Land borde jag ju inse att i detta land förutsätts människor vara vuxna.
– Rikta mobiltelefonen mot koden! uppmanar banktjänstemannen.
Då gör jag det och hux flux är fakturan betald. Rena trolleriet.
– God Jul och tack! hinner jag få ur mig innan en annan kund pockar på uppmärksamhet.
På spårvagnen hem formulerar jag – mot tidigare principer – ett nyårslöfte; Att kanske, möjligen,
måhända försöka lära mig sköta bankärendena digitalt.
Fortsättning torde följa…
Sören Viktorsson
Kåseriet är tidigare publicerat i Hufvudstadsbladet